Cirkulation

    Om man funderar på att välja ekonomi eller natur och vet att det skulle gå mycket bättre om man valde ekonomi för att det är enklare och man skulle få högre betyg. Jag undrar bara vad händer om det inte går som man hade tänkt sig på natur? Och värför läser vissa skolor fysik på andra året istället för första och vad kan jag göra för att bestämma mig enklare. Kommer någon som har läst ekonomi fått bättre betyg sedan läst ett basår ha bättre förutsättningar än mig som gått natur och inte fått lika bra?.

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej!
    av din fråga gissar jag på att du, efter gymnasiet, vill komma in på en högre/eftergymnasial utbildning där naturvetenskaplig behörighet krävs, stämmer det? Kanske vill du bli Läkare, Tandläkare, Veterinär eller Marinbiolog? Jag vill börja svara med att påminna om att utbildningar som leder till de yrken som jag nämner ovan är långa och mycket krävande. T.ex är läkarprogrammet i Sverige numera ett 6-årigt program. Man läser alltså 12 terminer på universitetet; man läser in avancerade kunskaper och det går fort. Man måste alltså ha mycket bra kunskapsgrund inför en sådan utbildning och även ha bra studievana och utarbetad studieteknik som passar just dig (i annat fall kommer du inte att hinna/orka plugga i så många år med godkända resultat). Kika gärna på gymnasieguiden.se/reportage/tips-om-studieteknik
    Att komma in på universitet är bara första steget; sedan måste man få godkända betyg i alla kurser som ingår i programmet; på gymnasiet kan man ha några F-betyg och ändå kunna ta ut examensbevis. På universitetet måste man ha alla, 100%, godkända betyg i alla kurser för att kunna ta ut examen från programmet.
    Att på gymnasiet sträva efter höga betyg är bra men man får inte glömma att även Kunskaper, de faktiska kunskaperna är mycket-mycket viktiga!
    Du frågar också varför vissa gymnasieskolor förlägger studier i fysik från år2, i stället från år1. Mina bästa gissningar som jag kan ge som svar på den frågan är: lärarbrist, att schemat för skolan annars inte "går ihop" men även på grund av att många fysiklärare tycker att det är bättre att börja läsa fysik när man kan mer matte. Högre studier i fysik baserar sig mer och mer (ju längre upp i ämnet fysik man kommer) på kunskaper i matematik. Därför är det fördelaktigt att ha bättre kunskapsgrund i ämnet matematik innan eleverna börjar läsa gymnasiala kurser i fysik.
    Formellt sett, om du får höga betyg på gymnasiet men kommer sakna naturvetenskaplig behörighet, så kan du skaffa dig nat.vet.behörigheten på basåret på universiteten eller på en av folkhögskolorna som också brukar erbjuda natur.vet.basåren och du söker då i BII, kompletteringsgruppen men med det meritvärde som du får på dina gymnasiala betyg. Den "omvägen" tar ett läsår extra tid men kan ha bättre chanser att komma in på populära utbildningar som t.ex läkarprogrammet.

    Studie- och yrkesvägledare
    • Cirkulation : Aa jag tänker att man kan få bättre förutsättningar om man tar den vägen. Men många tycker att basår är svårt eftersom de börjar läsa en typ av matte och ämnen på en svårighetsgrad som de aldrig läst. Därför blir det väldigt svårt.
    • Milla : Om man tycker att det är Väldigt Svårt att läsa matte och andra naturvetenskapliga ämnen, så kanske man ska satsa på att utbilda sig inom andra kunskapsområden. Det finns uppskattningsvis cirka 8.000 olika yrken. Över 2.000 av dem presenteras på www.framtid.se!
    • Cirkulation : Jag tycker inte att det är väldigt svårt och att det är jobbigt snarare att det är nödvändigt och med svårt menar jag att det är det svåraste som finns mellan allt jag menar att samhällsvetenskap är betydligt enklare eftersom de läser ett b spår på matten som det går långsammare samt enklare att få högre betyg det är det jag menar.

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga